Årets Station 2026 blev Linköping
Stationen är en viktig del av resan och därför driver Resenärerna ett
stationsprojekt. Stationen kan ses som kollektivtrafikens skyltfönser. Vi
besöker stationerna och ser vad som finns i form av den service och information
som resenären kan tänkas behöva och förvänta sig. Det är ett femtiotal kontrollpunkter som studerats i de
drygt 400 stationer, som vi besökt. Vi har också presenterat vårt resultat vid
många möten med ansvariga för stationerna.
För att fästa uppmärksamhet på en för den resande bra station, utser vi
Årets Station. Valet är baserat på det underlag vi tagit fram vid våra besök. I
år var det femte året vi utsåg Årets Station. Tidigare utnämningar har gått
till Malmö, Uppsala, Strängnäs och Landskrona.
I år offentliggjordes Årets Station på̊
Persontrafikdagarna 20–22 oktober i Älvsjö och samtidigt utdelades nedanstående
diplom.
Olle
Ek, stationsansvarig i Resenärerna
Karin Svensson Smith och Ulf Flodin, ordförande i Resenärerna respektive Järnvägsfrämjandet kommenterar valet såhär:
Linköpings Resecentrum — en förebildlig station med potential att bli ännu bättre
Som Nyhetsbrevets läsare vet delar Resenärerna ut priset
Årets station.
I år gick utmärkelsen till Jernhusen för dess station i Linköping. Priset delades ut vid en ceremoni på
kollektivtrafikbranschens mässa Persontrafikdagarna i Stockholm i oktober.
Motiveringen är att Linköpings resecentrum har ett utmärkt läge för kollektivresenärerna. Det är gångavstånd till Linköpings största arbetsplatsområde, centrala staden. Varje dag reser 11 000 personer med Östgötatrafikens pendeltåg till och från Linköpings resecentrum. Vid detta resecentrum strålar all kollektivtrafik samman; tåg från Västervik och Kalmar, landsortsbussar och stadsbussar, samt fjärr- och regionaltåg. Det finns även ett låsbart cykelgarage. Detta är en förebild för hur ett resecentrum ska fungera.
Det finns svenska kommuner där man av olika orsaker valt att flytta järnvägsstationer till ett mer perifert läge. Det har ofta medfört att antalet tågresenärer inte utvecklats såsom önskat.
För resenärer som ska resa vidare med Östgötatrafikens bussar finns tydlig skyltning på stationen. Antalet resenärer till Linköpings resecentrum har ökat under många år. Därför är det gynnsamt att det inom stationsområdet finns plats för fler spår för en planerad Ostlänk med utsikt över Stångåns vattenspegel.
Det finns även plats för fler bussfickor för anslutande bussar på parkeringsplatser vid fjärrbussterminalen. När planeringen för en ny stambana Stockholm–Malmö, Stockholm–Göteborg, återupptas bör Linköpings nuvarande stationslokalisering vara en av utgångspunkterna.
Men det finns förbättringspotential. En väntsal för resenärerna till fjärrbussar saknas. Detta har påtalats under många år.
Nu när regeringen beslutat att behålla nuvarande stationsläge finns det ingen anledning att skjuta upp byggandet av en fjärrbussterminal.
Välbesökt digitalt lunchsemiarium: Resenären i ett "transporteffektivt samhälle"?
Elias Isaksson
Den 7 oktober ordnade Resenärerna
det första i en serie lunchseminarier, där vi i samarbete med forskare ska
uppmärksamma viktiga frågor inom området kollektivtrafik. Marie Pellas
rapporterar från seminariet.
Elias Isaksson, forskare vid Umeå universitet, beskrev hur olika definitioner
av vad "ett transporteffektivt samhälle" innebär har betydelse för
hur trafikplaneringen förhåller sig till möjligheter att påverka resandet och
minska resandets miljöpåverkan.
I början av 2000-talet användes ofta begreppet "ett transportsnålt samhälle" i den nationella transportplaneringen. Runt 2010 var det mer vanligt att prata om ett "ett transporteffektivt samhälle". Slutligen kom ett skifte runt 2018 där begreppet "transporteffektivitet", utan att nämna samhället i stort, blev vanligare. Medan "ett transportsnålt samhälle" tydligt betonade vikten av att minska resandet av miljöskäl så laddas begreppet "transporteffektivtet" istället med ett starkt fokus på teknikutveckling snarare än beteendeförändring.
Slutsatsen är att det har skett ett skifte från att arbeta med att minska resebehovet och flytta över resor till mer hållbara trafikslag till att idag i större utsträckning fokusera på teknikförbättringar.
Elias visade också att politiker och tjänstepersoner på kommunal nivå har olika syn på vad "ett transporteffektivt samhälle" innebär. Politiker tenderar att föredra åtgärder som förbättrar tekniken. Tjänstepersoner förespråkar i större utsträckning åtgärder som minskar resebehov och flyttar över resor till andra trafikslag.
Under den gemensamma diskussionen efter Elias presentation reflekterades det bland annat över att politiken många gånger uppfattas som försiktig med att föreslå åtgärder som begränsas bilismen. Samtidigt vet vi att en majoritet av världens befolkning förespråkar starkare åtgärder för klimatomställning. Ofta är det en högljudd minoriteten som hörs mest i debatten.
Resenärerna anordnar fler seminarier framöver och återkommer med inbjudningar!
Marie Pellas
Resenärernas enkät inför valet
Resenärerna genomförde en enkät inför valet i september, där samtliga riksdagspartier svarat på hur de ställer sig till tre frågor: ett färdmedelsneutralt reseavdrag samt ett slopande av förmånsskatten på kollektivtrafikstöd och garantier för en stabil och långsiktig nattågstrafik. Vi som väljer kollektivtrafik framför bil tar ansvar för klimatet och våra barn. Genom den här enkäten ville vi ge väljarna möjlighet att få reda på hur riksdagspartierna ställer sig till tre förslag som vi i Resenärerna menar är viktiga för en stärka kollektivtrafiken och göra den långsiktigt bärkraftig. Partiernas svar kan sammanfattas i de följande tre figurerna.
Karin Svensson Smith
Västtrafik inviger nya X80
Den 17 augusti invigdes Västtrafiks nya X80-tåg. Sebastian Fält ser både för- och nackdelar med den nya motorvagnstypen.
Vi som var inbjudna samlades för påstigning av det nya
tåget vid Göteborg C där vi sedan fick åka en tur ut till underhålls- och
verkstadsdepån vid Sävenäs. Under resan kunde vi bekanta oss med tågets
interiör och ställa frågor. Tåget har designats med fokus på regionala längre
resor och har således ett stort antal sittplatser (3+2-sittning) vilket medför
att mittgången av många upplevs lite smal (uppfyller dock gängse standard).
Av tidigare egna observationer har jag noterat att resenärer helst undviker
mittensätet i 3-sätesraden varför man sällan får full utväxling av dessa säten.
Det är bekväma, om än fasta, säten ombord och samtliga platser har tillgång
till USB- respektive nätuttag. En smart detalj som underlättar arbete ombord,
är det utdragbara stödet för en laptop som erbjuder bättre möjlighet att få en
bra betraktningsvinkel till skärmen. Det finns även tydliga infotainmentskyltar
i taket respektive i ändarna av vagnarna som ger reseinformation till resenärerna
. Tåget erbjuder även wifi (4G, men ska snart uppgraderas till 5G).
En viktig reflektion är att då tåget endast har
fyra dörrpar, i kombination med många sittplatser, kan det medföra längre tider
för av- och påstigning, vilket innebär att tågtypen inte är lämplig för
pendling på kortare distanser med täta stopp.
I mitten av tågsetet, vagn 2 som utgör låggolv, återfinns utrymmen för
barnvagn, rullstol och cyklar samt tågets två toaletter. Utrymmet för
barnvagnar och cyklar upplevs vara i minsta laget (endast 2 HCP-platser, 2
barnvagnar eller 6 cyklar ryms ombord). Toaletterna är utformade i samråd med
funktionshinderråd och upplevs vara såväl rymliga som lätta att använda.
Framme i depån hölls föredrag av företrädare
för Västtrafik, VGR:s politiska ledning samt företrädare för tågleverantören
Alstom. Det betonades bl a att tåget är anpassat för nordiska förhållanden och
att även SJ har gjort beställning av den här tågtypen. Efter föredragen erbjöds
det lunch och kaffe innan återfärd mot Göteborgs central.
Sebastian
Fält
Debatt:
Hållbar mobilitet är nyckeln
Vi som utses av Dagens Industri till årets ”Agendasättare för mobilitet” kommer från olika delar av transportsektorn med skilda utgångspunkter. Men vi är eniga om vikten av att Sverige går före i transportsektorns omställning.
Sverige behöver skyndsamt få en ny regering på plats. I tider av stor osäkerhet i vår omvärld är det olyckligt att Sverige står utan politiskt ledarskap, vilket också drabbar näringslivets konkurrenskraft och möjligheterna att nå mål vi enats om och förpliktigat oss till. Vi uppmanar alla parter att arbeta för att en ny regering ska tillträda i tid för att lägga fram en budgetproposition senast den 12 november, och att då tydligt öka takten för den gröna omställningen.
Detta bör inte vara blockskiljande. Alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna stod bakom det klimatpolitiska ramverket, och bekräftade i fjol i Miljömålsberedningen att målen gäller och ska nås. Missar Sverige EU:s 2030-krav, slår Klimatpolitiska Rådet fast att det blir uppemot 40 miljarder kronor i böter – pengar som det rimligen är mer attraktivt att investera i svensk ekonomi. Ska målen nås, är ansvariga myndigheter och berörda utredningar tydliga med att skiftet från fossilt till förnybart behöver påskyndas och underlättas. Att minska vår oljeimport, innebär också att Sveriges sårbarhet minskar, vilket alla parter bör välkomna i oroliga tider. De rödgröna och Tidöpartierna är också överens om stimulanssystem som Industriklivet och Klimatklivet, och det finns i båda politiska blocken en förståelse för vikten av breda överenskommelser för att möjliggöra klimat- och energiomställningen.
Vi konstaterarneutralt att lagen gäller. Klimatlagens mål är bindande och att inte uppfylla EU:s klimatkrav på Sverige är förenat med mycket omfattande böter. I detta är transportsektorns omställning central. Till år 2030 ska klimatpåverkan från inrikes transporter minska med minst 70 procent jämfört med år 2010, och EU kräver att vi till samma år halverar transporternas och jordbrukets klimatpåverkan jämfört med år 2005. För en påskyndad omställning bedömer vi att partierna kan utgå ifrån tre principer:
1. Ökad rättvisa ska prägla omställningen. Stöd för exempelvis nybilsköp och förmånsbilar är en viktig drivande faktor för elektrifiering, men fler måste kunna gynnas av omställningen. För att bättre leva upp till Parisavtalets och EU:s klimatlags betoning av en rättvis omställning, bör elbilsladdningen demokratiseras så att boende i flerbostadshus omfattas, cykling och kollektivtrafik få bättre villkor inklusive förmånscyklarna, järnvägen rustas upp snabbare, elektrifierad kollektivtrafik på vatten få bättre villkor och det färdmedelsneutrala reseavdrag som riksdagen beslutade år 2022 förverkligas.
2. Det ska löna sig att gå före. De senaste åren har Sverige lagt åtskilliga miljarder kronor på ensidiga skattesänkningar för fossila drivmedel. Åkerierna, taxibolagen och kollektivtrafiken vittnar om att det blev en ekonomisk börda att välja förnybart och eldrift, tvärtemot förorenaren betalar-principen och vad man kunnat förvänta sig utifrån Klimatlagens skrivningar. Det är nu dags att godta EU-kommissionens tydliga signal att skattesänkningen på fossila drivmedel var tillfällig och att de oundvikligen blir dyrare över tid. I närtid stärks konkurrenskraften för det fossilfria ytterligare med sänkt skatt på el, som partier på båda sidor blockgränsen gick till val på. Offentliga upphandlingar bör också utformas så att ny, klimatsmart teknik kan konkurrera på lika villkor.
3. Förbättrad förutsägbarhet. Enbart i år ändras drivmedelsbeskattningen i maj, juli, oktober och december medan tidigare beslut om reduktionsplikten kraftigt ändrats 2023, 2024 och 2025. De tvära kasten har skett trots ansvariga myndigheters avrådan och ignorerat kontrollstationer eller pågående utredningar. Bättre förutsägbarhet och en långsiktigt planerad utfasning av det fossila vore mycket välkommet. Förslagen frånden gedigna och nyligen avslutade Styrmedelsutredningen är en god grund att utgå ifrån. Därtill ser vi fram emot en fortsättning, breddning och konkretisering av de inledande samtal som redan fört över blockgränserna, med målet att få en bred, långsiktig och konkret energiöverenskommelse.
Omställningen behöver skjuta fart nu. Oavsett vilket politiskt styre Sverige får, så har vi ingen tid att förlora. Vi står redo att öka tempot, och uppmanar alla partier att kavla upp ärmarna och leverera en påskyndad, rättvis, lönsam och förutsägbar omställning.
Karin Svensson Smith m
flav ”Årets agendasättare för mobilitet”.
Den kompletta listan över undertecknare finns på
https://www.di.se/debatt/hallbar-mobilitet-ar-nyckeln/
Manusstopp för nästa nummer
Nästa nummer av nyhetsbrevet beräknas utkomma i mitten av december.
Bidrag skickas senast 5 december
till nyhetsbrev@resenarerna.se
Besök gärna vår hemsida www.resenarerna.se då och då. Den uppdateras kontinuerligt.