Vårt program

Högklassig kollektivtrafik bidrar till välmående och bättre miljö

En högklassig kollektivtrafik bidrar till välmående både för enskilda människor och för samhället. Kollektivtrafiken gör det möjligt för människor att pendla till arbete och studier, men är också viktig för andra resor. Smidiga pendlingsmöjligheter skapar vidgade arbetsmarknader, driver regional utveckling samt underlättar vid rekrytering av arbetskraft. Kollektivtrafik bidrar till en jämlik tillgänglighet; individers möjlighet att förflytta sig utan att behöva äga och sköta ett fordon. I städer tar bilen ca hälften av all markyta i form av vägar och parkeringar. Genom ett annat sätt att transportera sig via kollektivtrafik kan städer frigöra ytor för människan där trädplantering, cykelbanor och attraktiva utomhusmiljöer ges utrymme. En övergång från bil till kollektivtrafik är också viktig för att närma sig nollvisionen om färre dödade och skadade i trafiken. Frånsett minskad olycksrisk bidrar kollektivtrafiken till bättre folkhälsa eftersom kollektivtrafikanter i större utsträckning än bilister kombinerar sina motorburna resor med att cykla och gå.

I Sverige står inrikes transporter för ca en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Vägtrafiken står för ca 90 % av dessa. Flygresande in- och utrikes har klimatmässigt en nästan lika negativ effekt för klimatet som personbilstrafiken i Sverige. För att i tid nå klimat- och miljömål räcker det inte med elektrifiering av bilparken. Fler måste förflytta sig utan bil. Idag körs över 95 procent av kollektivtrafiken på el och förnybara drivmedel. Varje person som ersätter en bil- eller flygresa med tåg eller buss minskar därför utsläppen. Reformer som underlättar för kollektivtrafikresande behövs för klimatet och för att omställningen ska ske på ett rättvist sätt.

Kollektivtrafik bidrar till transporteffektivitet och minskad sårbarhet 

Cirka 80 % av Sveriges oljeimport används inom transportsektorn. Detta beroende av importerad energi gör Sverige sårbart vid krig och konflikter. En ökad andel kollektivtrafik minskar behovet av energi för transporter och stärker därmed beredskapen. För att tillvara det positiva med elektrifiering och minska negativ miljöpåverkan är tåg och andra eldrivna spårfordon väldigt effektiva. Tåget svarar för mindre än en procent av hela transportsektorns utsläpp av koldioxid. Det beror på att tågen i Sverige till största delen drivs med el. En annan orsak är att tågen rullar så lätt på rälsen. Därför går det att transportera mycket gods och många passagerare med förhållandevis lite energi. På ett tåg ryms lika många resenärer som på sex bussar eller nästan 140 bilar. Personbilar har en genomsnittlig vikt på över 1700 kilo. Ytmässigt är pendling med spårtrafik 60 gånger så effektivt som med personbil. Bussar kan kapacitetsmässigt transportera sju gånger så många resenärer som personbilar i stadstrafik, med reserverade körfält 15 gånger så många.

Kollektivtrafik för arbetspendling och fritid

Kollektivtrafiken spelar en allt större roll för korta och långa fritidsresor. Fungerande buss- och tågtrafik behövs för friluftsliv, släktträffar, kultur och annat människor mår bra av. Intresset för tågsemester har ökat starkt både i Sverige och i resten av Europa. I Sverige finns förutsättningar för en stabil nattågstrafik eftersom det är ett ganska jämnt kundunderlag till Norrland, en någorlunda fungerande marknad för Skåne och en säsongsvarierad trafik på Jämtland. Nattågstrafiken skulle kunna samlas så att nyttjandet av tåg och personal kan användas effektivt. En upphandling av nattågstrafik samlat över en längre tidsperiod för hela landet skapar ekonomi för att både upprusta tågen och köpa nya nattåg.

Ekonomiska incitament för ett ökat kollektivt resande

Den som får ett periodkort till kollektivtrafiken som personalförmån får betala full förmånsskatt. Det är orättvist om man jämför med subventioner till elbilar och andra stöd till bilister. Som första land i världen inrättade Sverige 2001 jämställdhet som ett transportpolitiskt mål. Men vad gäller skatter och förmåner är det fortfarande långt kvar till jämställda villkor. Kollektivtrafikbarometern visar att de flitigaste kollektivtrafikresenärerna är kvinnor i åldern 15-25 år i storstäder där runt 95 procent åker kollektivt minst en gång per månad. Kvinnor har i mindre utsträckning än män körkort och tillgång till bil. Fler kvinnor än män har yrken där man inte kan jobba hemifrån utan måste vara på plats. Åtta av tio som har förmånsbil är män. Om förmånsbilen är en elbil skattesubventioneras den anställde med 114 000 kr, eller mer. Ifall företaget istället erbjuder kollektivtrafikförmån får den anställde betala förmånsskatt. Över 80 procent av förmånsbilisterna bor i och omkring större städer.

Det ska gå som tåget – inga förseningar

Tågpendling är trots allt strul populärare än någonsin. Det nationella målet om att 95 % av all tågtrafik ska ankomma till sin slutstation i rätt tid ska infrias. Nästan varje dag drabbas tågresenärer av förseningar och överfulla tåg. Problem med tågtrafiken anges som är det avgörande hindret för att byta privata bilresor och flyg mot kollektivtrafik. Men alla har inte tillgång till bil. De nästan 5 miljoner bilarna i det svenska bilregistret är ojämnt fördelade. En tredjedel av hushållen är billösa samtidigt som andra hushåll har mer än en bil.

Trimmad och utbyggd järnväg

Bristande punktlighet och indragen trafik dominerar bland det kollektivresenärer klagar över oavsett var i landet de bor. På många spårsträckor är det så fullt att inga nya tåg får plats. Järnvägen måste byggas ut för att tågen ska komma i tid. Om långsamma gods- och lokaltåg inte ska sinka snabba tåg så krävs att banor separeras utifrån hastighet. Det finns länder där tågen kommer i tid trots att många reser och som Sverige borde lära av. Huvudansvaret för transportsystemet ligger hos riksdag och regering som fattar beslutar om det mesta som styr kollektivtrafiken järnvägsanslag, stöd/subventioner, lagar samt styrning av Trafikverket.

Taxi lämpligt komplement till tåg och buss

Taxi kan vara en form av delad mobilitet som passar där tåg, buss och cykel inte räcker för att täcka transportbehovet. Samordningen mellan linjelagd kollektivtrafik, skolskjuts, färdtjänst och sjukresor behöver underlättas i syfte att skapa fler resmöjligheter såväl i landsbygd som i tätort. Särskilt på landsbygd är tillgång till taxiföretag ofta en förutsättning för att hela resan ska fungera och att beroendet av körkort samt egen bil minskar.

Enklare att köpa resor

Alla som reser genom Sverige med buss och tåg stöter på problem med olika biljettsystem och olika kort. Det behöver bli enklare att boka och betala en resa med kollektiva färdmedel över länsgränser och mellan olika tågbolag. Erfarenheter från exempelvis Österrike, samt Tyskland visar att nationella biljettsystem uppskattas av resenärer särskilt om det kombineras med investeringar i järnvägskapacitet som underlättar för fler tåg ska få plats och komma i tid.

Resenärerna anser att kollektivtrafikens andel av motoriserad trafik ska öka genom att:

•  reseavdraget reformeras till en färdmedelsneutral skattereduktion

• förmånsskatten på månads- och årskort (eller periodkort, kollektivtrafikkort, biljetter) till anställda som löneförmån tas bort

• en järnvägsutbyggnad som ger plats för fler tåg och punktlig trafik genomförs

• staten säkerställer ett samlat ansvar för järnvägens olika delar; spår, verkstäder, underhåll och annat som behövs för att tågtrafiken ska flyta smidigt - bör ske via en järnvägsmyndighet

• ett separat anslag i statens budget införs som gör det möjligt att handla upp nattågstrafik i en långsiktig helhetslösning

• kravet på att SJs vinstutdelning till staten tas bort så att bolaget kan investera eventuellt överskott i nya tåg och ett ökat trafikutbud

• staten inför ett anslag för medfinansiering till kommunala investeringar i kollektivtrafik

• intäkterna från trängselskatter oavkortat ska användas för finansiering av kollektivtrafik i de regioner där det finns trängselskatt

•  juridiska och administrativa hinder för att taxi integreras i såväl kollektivtrafik som upplägg för delad mobilitet tas bort

• att ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafik införs